Lantgården

Hem     Rehab/Friskvård       Utbildning       Lantgården      Om mig      Kontakt      Länkar     Blogg

   

 

Rex om rasen och skötsel                   bilder               avelsdjur

 

 

Rexkaninen har en alldeles speciell, sammetsmjuk päls och den väger som vuxen ca tre kilo.

 

Ursprung: Rexkaninen härstammar från Frankrike där Désiré Caillon 1919 fick fram de första djuren. De uppstod genom en mutation från en kull viltgrå kaniner. Den visades upp första gången på en utställning i Paris och blev 1924 erkänd som ras. Rexen kom till Sverige 1927. I slutet av 1920- talet ville alla ha rexkaniner för pälsproduktion.

 

Päls: Rex är en korthårig kanin med mycket speciell päls.

Täckhåren är lika korta som underullen, vilket ger en mycket tät päls med känsla av plysch.


Korthårspälsen har mycket svagt utvecklade täckhår. Pälsen som får sin karaktär av ullhåren är därför mjuk sammetsliknande. Pälslängden är 15-20 millimeter (mätes mitt på ryggen). Pälsen är silkesaktig med stark glans och utan ullig prägel. Fullständigt jämn som plysch över hela kroppen. Täckhåren bör ej räcka över ullhåren. Håren skall stå upp vinkelrätt mot huden. När man stryker pälsen mothårs, står de hår som därvid blottas, i hela sin längd som en tät, mot huden vinkelrätt stående mur. De enskilda håren bör inte korsa varandra. Hela pälsen är därför utan antydan till fall bakåt.

 

Färg: Rasen är godkänd i alla i Nordisk kaninstandard beskrivna färger utom: viltröd (harfärgar), gulröd (Bourgogne), rävröd (New Zealand Red), ljusblå (Blå Beveren), gråblå (Egern), ljus gråblå (Gouwenaar), Järngrå och mörkgrå

 

Ögonfärg: enligt respektive pälsfärg.  Klofärg: enligt respektive pälsfärg.

 

Enfärgade

 

Blå

Mörk blå färg som inte får vara så mörk att den verkar blåsvart. Täckfärgen är över hela kroppen enfärgad och glansfull och skall gå så långt ner i hårbotten som möjligt. Bukfärgen är något mattare.

 

Bottenfärg: något ljusare blå än täckfärgen.

Ögonfärg: blågrå

Klofärg: mörkt hornfärgad

 

Brun, havanna

Täckfärgen är mörkbrun och glansfull. Färgen sträcker sig över

hela kroppen och är endast något mattare på undersidan. Den

bruna färgen ska täcka så stor del av håren som möjligt.

 

Bottenfärg: gråblå

Ögonfärg: mörkbrun, men skiner i rubinrött i vissa ljusvinklar.

Klofärg: mörkbrun.

 

Uppdaterar färgerna efter hand....  
   

 

Färger med viltanlag
 

Castor rex:
Rödförstärkt viltgrå, men färgen är mörkare än på

normalhåriga.

Detta beror delvis på den kortare pälslängden.                     

Färgen är mycket mörk kastanjebrun.
 

Bottenfärg: mörk gråblå
Ögonfärg: Mörkbrun  

Klofärg: Mörkbrun

 

Orange Rex:
(viltgul) Färgen är mörkare än på normalhåriga. Detta beror delvis på den kortare pälslängden. Färgen beskrivs som orangefärgad
 

Bottenfärg: ljus cremefärg till vit
Ögonfärg: Mörkbrun  

Klofärg: Hornfärgad

 

Rex Chinchilla:
Färgen är mörkare än på normalhårig chinchilla. Detta beror delvis på den kortare pälslängden. Schatteringen framträder ej

Ögonfärg: Mörkbrun  

Klofärg: Brun
 

 

Rex Pearl Egern:
Viltblå, men färgen är mörkare än på normalhåriga. Detta beror delvis på den kortare pälslängden
 

Bottenfärg: ljusblå till mörkblå och på buken blå.
Ögonfärg: Gråblå

Klofärg: Hornfärgade
 

 

Rex Lux:
Färgen är mer silvergrå än på normalhåriga men den rödgula mellanfärgen skiner ständigt igenom det silvergrå

Ögonfärg: Gråblå

Klofärg: Hornfärgade
 

Teckningar: Rex är godkänd i samtliga i standarden godkända teckningar.

 

 

 

Övriga färger

 

 

Dalmatiner:
Idealet är en jämn fördelning av lika stora och klart åtskilda fläckar över hela kroppen. Fläckarna bör vara runda eller ovala ca 1,5-2,5cm i tvärsnitt. De skall framträda så skarpt och åtskilda som möjligt. Färgfläckarna skall vara genomfärgade. Vita fält på öronen, i fjärilen och i ögonringen betraktas som upplösning i fläckar och bör efterträdas

Färg:
Dalmatiner-Rex är godkänd i färgerna svart-vit, blå-vit, brun-vit, svart/gul/vit, viltgrå/vit, och viltgul/vit

Ögonfärg: Mörkbrun

Klofärg: Färglös

 

dalmatiner viltgrå/vit

Trefärgade
Grundfärgen är vit och kroppen är beströdd med svarta och rödgula fläckar. Fläckarna skall fördela sig så mycket som möjligt på den synliga delen av kroppen samt på huvudet och öronen. Idealet är lika fördelning av grundfärgen, svart samt rödgult. Färgerna skall vara väl avskilda från varandra och den svarta respektive rödgula färgen så ren som möjligt.

 

Ögonfärg: Mörkbrun Klofärg: Färglös

 

 
   

 

Bra att veta

Den fungerar mycket bra som sällskapskanin och går lätt att träna till hopp om du vill det. Då är det bra att lära kaninen att gå i sele. En vanlig kattsele brukar vara bäst, den modellen som har rem både runt magen och halsen samt spännen istället för att knyta ihop selen på kaninen.

För att din kanin ska vara glad och må bra måste du se till att ta hand om den ordentligt. Om du vill att din kanin ska bli tam är det viktigt att du håller på mycket med den varje dag. Lättaste sättet att få din kanin tam är helt enkelt att handskas lugnt och försiktigt med den. Hastiga rörelser och höga ljud skrämmer kaninen och den blir stressad och nervös. Klappa den försiktigt och försök att vänja den vid att bli buren.

Många kaniner avskyr att bli upplyfta, därför är det viktigt att man vänjer kaninen vid detta redan när den är liten. En unge är lättare att handskas med än en stor kanin. Lyft den ofta, men korta stunder. Lär den att den inte ska sparka med bakbenen. Börjar den sprattla är det bara att hålla i den tills kaninen lugnat ner sig, sen kan du prata lugnt med den och klappa den försiktigt. Sätt ner den på golvet igen när den slappnat av.

Ge din kanin mat ur handen så den vänjer sig vid din lukt. Är du snäll mot din kanin och behandlar den med respekt kommer den snabbt fatta tycke för dig och bli en tam och lydig liten ängel.

Skrik aldrig på din kanin och straffa den aldrig! Du ska heller aldrig jaga den, inte ens när du ska ta upp den. Närma dig din kanin lugnt och stilla eller vänta tills den kommer fram till dig.

Här är några riktlinjer i skötseln av din kanin.

Varje dag:

  • Byt vatten

  • Se till att det finns hö

  • Ge frukt eller grönsaker

  • Ta bort överbliven frukt/grönsaker från gårdagen

  • Ta upp kaninen och låt den springa i en timme

  • Kontrollera att den är frisk

Varje vecka:

  • Byt strö i hela buren

  • Rengör vatten- och matskålar

  • Ge grenar som kaninen kan gnaga på

En gång i månaden:

  • Rengör botten i buren ordentligt

  • Klipp kaninens klor

  • Kontrollera kaninens tänder

För en kanin som väger 3 kg måste buren vara minst 100x50 cm och 50 cm hög, den kan aldrig bli för stor….

Kaninen tycker om att ha ett hus eller något att krypa under och hoppa upp på inne i buren.

 

Var försiktig med att ge kraftfoder. Den påse du fått med hem bör räcka länge. Den växande ungen behöver ca ½ dl om dagen. Resten av maten ska vara hö, grenar, gräs, frukt och grönsaker.

En vuxen kanin som är till sällskap behöver i regel inget kraftfoder alls. En hoppkanin som får röra på sig lite mer kan behöva tillskott liksom honor med ungar.

Är din kanin utomhus på vintern behöver den också lite kraftfoder.

Om du ska byta från ett kraftfoder till ett annat ska du göra det successivt, alltså byta ut lite i taget. Annars är det lätt hänt att kaninen får problem med magen.